dram. m. m. Samlede skr. (52/57), 9 bd.
Vergi'lius Maro, Publ., rom. skald, f. 70 f. K. v. Mantua. d. 19 f. K. Brundusium. Skr. Ænëis, Georgica, Eclogæ.
Vergniaud (värnjå), Pierre Vict., fr. revolutionsman, f. 1753 Limoges, advok., häkt. 93 ss. girondist, giljot. s. å.
verifi|cēra, lat., bestyrka, intyga. -kation, bestyrkande af en saks riktighet, bestyrkande bilaga till räkenskap.
veritābel, lat., verklig, äkta.
vermiceller, it., makaroner i maskform.
Vermont (vörmönt), förk. Verm. l. Vt, nord-amer. fristat, 24,772 kv.km., 343,641 inv. Hst. Montpelier. 1791 unionsstat.
Verne (värn), Jules, fr. förf., f. 1828, bodde i Paris, d. 05 i Amiens. Skr. fantast. o. spännande ber. i geogr. o. naturvetensk. rikt. (de flesta öfversatta på svenska).
Werner, Karl Fredr., lit.-kännare, kamrer, f. 1830, d. 05. Redig. nya uppl. af Biogr. lexikon. Förf.
Werner, 1) Abrah. Gottlob, ty. min. o. geol., f. 1750, d. 17 Dresden. Grund, geognosien. Anhäng. af neptunism. Förf. — 2) Friedr. Ludw. Zach., ty. dram., f. 1768, d. 23 Wien. Skr.: Dalens söner m. m. — 3) Frz v., se Murad Efendi.
Vernet (vernē), 1) Claude Jos., fr. marin- o. landsk.-mål., f. 1714 Avignon, d. 89 Paris. — Hans sonson 2) Jean Émile Horace, bataljmål., f. 1789 Paris, d. där 63.
Verōna, prov. i n. Ital., 3,071 kv.km., 428,630 inv. Hst. V. v. Adige, m. omr. 72,271 inv. Domk., rom. minnesmärk. Kongress 1822.
Veronēse, Paolo, egentl. Cagliarid. Cagliari, it. mål., f. 1528 Verona, d. Venezia 88.
Verōnica, d. hel., räckte enl. legenden d. korsbärande Frälsaren sin svettduk, på hkn hans bild aftrycktes.
Werra, Wesers h. källfl., uppr. på Thüringerwald, 292 km. l.
vers, lat., rad i en dikt, oriktigt anv. i st. för stans l. strof, består af ensk. v.-fötter, hks regelbundna återkommande kallas v.-mått.
Versailles (värsaj'), fr. st. s. v. om Paris, 54,982 inv. Praktfullt slott. 1672/1789 kgl. resid. 1871/79 säte för republ. reg. Fred 26/2 1871.
versāler, stora alfabet. för tryck.
versērad, lat., förfaren, bevandrad.
versifi|era, lat., göra till vers, sätta på vers. -kation, versbyggnad.
versio vulgāta, lat., den allmänna of vers. af bibeln; den af rom. kyrkan antagna lat. öfvers.
version, lat., vändning, läsart, öf-sättning.
verst, ry. vägmått = 1,067 km.
ver'te, lat., vänd!
vertikāl, lat., lodrätt. v.-cirkel, se höjdcirkel.
Vertum'nus, rom. myt., frukternas gud.
Verus, Lucius Ælius, 161/69 medreg. till kejs. Marcus Aurelius; fråssare.
verve (värv), fr., ingifvelse, hänryckning, konstnärl. eld.
Verviers (värvjē), st. i Belgien, 49,168 inv. Stortart. fabr.
Vesālius, André, 16:e årh:s störste anat., 1514 Brüssel, prof., d. 64 på Zante. Förf.
Wesel, bef. st. i Rhenpreuss. vid Rhen o. Lippe, 23,238 inv.
Weser, fl. i n. Tyskld, uppkom. af Fulda o. Werra, utf. Nordsj. vid Bremerhafen, 432 km., omr. 45,548 kv.km.
vesi'k|el, lat., anat., blåsformiga bildningar i lungorna, hjärnan. -ulös, blåsformig.
vesīr, arab., minister.
Wesley (wess'le), John, eng. sekterist, stift. af metodismen, f. 1703, 35/38 mission, i Amerika, d. 91. Förf.
Vespasiānus, Tit. Flav., rom. kejs., f. 9 e. K., 51 kons., 69 reg., d. 79. Fredl. o. konstälskande.
