kommunalm., f. 1786 Gbg, kommersråds tit. 20, flere gngr riksdagsm., 50 talman, mycket anlitad i offentl. värf, d. 56. — 2) Olof d. y., polit., kommunalm., f. 1833 Gbg, 88/97 ordf. i stadsfullm. där, 67/ 90 ledam. af 2:a kam., sed. 80 dess talm., adelsm. 90, fil. hedersdr 90, d. 01.
Wijkander, Karl Oskar, dram., f. 1826, 71/81 sekret. v. kgl. teatr., hofintend., d. 99. Skr.: Lucidor, Amaranterorden, En konung m. m.
vikāri|e, lat., ställföreträdare i ett ämb.; i Engld af kyrkoh. aflön. predikant. -era, tjänstgöra för en annan.
Vikbolandet, halfön af Östergötld mel. Bråviken o. Slätbaken.
Viken, sjö i n. Västergötld (Göta kanal).
vikhvalen, Balænoptera rostrata Fabr., hör. t. hvaldjur., ofvan blåsvart, under hvit, 9,5/9,8 m. l.; barderna gulhvita.
vikingar, de nordmän under hedna- o. början af kristna tid., s. idkade sjöröfveri ss. yrke. Utsträckte sina färder till nästan hela Europa.
Wikner, Karl Pontus, filos., f. 1837, 85 prof. i Kristiania, d. 88. Skr.: Kultur o. filosofi . . ., Lärob. i anthropologi, relig. skr. m. m. Djupsinnig filosof och ädel personlighet.
vikt, absolut, storlek. af det tryck, en kropp utöfvar på sitt underlag. Jfr egentl. vikt.
Viktor Emanuel (Vittore Emanuele) II, son t. Karl Albert af Sardin., f. 1820, 49 kon. af Sardin. o. 61 af Ital., erhöll 66 Venezien, 70 Rom, d. 78 där.
Viktōria, 1) V. (Sofia Maria V.), drottn. af Sverige, dott. t. storhert. Fredrik af Baden, f. 7/8 1862, form. 81 m. dåv. kronpr. Gust. — 2) V., drottn. af Stor-Brit. och Irland, kejs. af Indien, dott. till hert. Edward af Kent, f. 1819, drottn. 37, 40 form. m. Albert af Sachs.-Koburg-Gotha, änka 61, 77 kejsar:a af Indien, d. 01. — Jfr Victoria.
viktuālier, lat., lifsmedel.
Vilaine (-län), fl. i n.v. Frankr., utf. i Atlanten, 220 km.
vilajēt, turk. provins.
Wilberforce (will'börfårs), Will., eng. filantrop, f. 1759, verk. sed. 89 o. slutl. m. framgång mot slafhand. o. slafveri, d. 33.
Wilde (wajld), Osc. O' Flahertie Wills, eng. skald, f. 1856 Dublin, 95 för sedlighetsbrott dömd fängelse, d. 00 Paris. Skr. satir. berättelser.
Wildenbruch, Ernst v., ty. dramat., f. 1845 i Syrien, 77/00 i utr.-dep. Berlin, d. 09, har skr. en mängd dram., nov., m. m.
vildsvinet, se svinsläktet.
Vilhelm, eng. kon.: 1) V. I Eröfraren, son t. Robert le diable, f. 1027, 35 eft. fadern hert. af Normandie, eröfr. 66 Engld, undertryckte anglosachs., d. 87 Rouen. — 2) V. III af Oranien, son till V. II af Oran., f. 1650, 72 ståth. i Nederländ., bekrigade Ludv. XIV o. Jakob II af Engld, hks svärson o. efterträd. han blef 89, d. 02. — 3) V. IV, son t. Georg III, f. 1765, reg. 30, d. 37. — Holl. ståth. o. kon.: 4) V. I, d. tyste, prins af Oran., grefv. af Nassau, f. 1533, ärfde 44 Oranien, ståth. i Nederl., i spets. f. resn. mot Filip II, 72 öfverbefälhaf. i Nederl., skapade 79 Utrechtunionen., mörd. 84 af Balth. Gérard. — 5) V. I Fredr., son t. arfståth. V. V, f. 1772, förlor. 95 sitt rike t. Frankr., återvände 13, kon. 15, förlor. Belgien 30, afgick 40, d. 43 Berlin. — Hans son 6) V. II, f. 1792, befälh. v. Quatrebras o. 30 mot Belg., kon. 40, d. 49. — Hans son 7) V. III, f. 1817, reg. 49, 79 i 2:a äktensk. g. m. Emma af Waldeck, sed. 84 utan söner, d. 90. — Ty. kgr o. kejs.: 8) V. af Holland, f. 1227, 34 gref. af Holld, 47 motkon. t. Fredr. II, näst. allm. erkänd 54, stup. 56 mot friserna. — 9) V. I, son till
