Fredr. Vilh. III, f. 1797, undertryckte 49 revol. i Pfalz o. Baden, s. å. guv. i Rhenprov. och Westfalen, 57 reg. i st. för brod. Fredr. Vilh. IV, 58 regent, 61 kon., kallade 62 Bismarck i spetsen f. reger., 67 hufv.-man för nordty. förb., 71 kejs., d. 88. — Dennes sonson 10) V. II, ty. kejs. sed. 88, f. 59 Berlin, 81 g. m. Augusta Viktoria af Schlesv.-Holstein. — 11) V., siste hert. af Braunschweig, f. 1808, reg. 30, d. 84.
Vilhelm, sv. arffurste (eg. Carl V. Ludv.), hert. af Söderm., f. 17/6 84, förmäld 3/5 08 m. Maria Pavlovna.
Wilhelm, Karl, ty. komp., f. 1815 Schmalkalden, d. där 73. Komp. Wacht am Rhein.
Wilhelmij, Aug., ty. violinist, f. 1845, sed. 94 i London, d. 98.
Vilhelmina, drottn. af Nederländerna, f. 1880, tillträdde reger. 98, förmäld m. hert. Heinrich af Mecklenb. Schwerin 01.
Wilhelmshaven, preuss. bef. krigshamn v. Jadevik, 25,957 inv.
Wilhelmshöhe, slott vid Kassel, 1870/71 Nap. III:s fängelseort.
Wilibald, Alex., pseud. för W. Häring.
Wilkinson (will'kinsön), Sir John Gardner, eng. arkeol., f. 1797, fl. resor t. Egypt, d. 75. Arbet. öf. Egypten.
villa, lat. o. it., landthus, landtgård; (sp. o. port.) småstad.
Willaert (-lart), Adrian, nederl. mus., f. 1480 Brügge, d. 62 ss. kapellmäst. i Venezia. Grund. venetian. skolan.
Villa Fran'ca, st. i n. Ital., 9,461 inv. Prelimin.-fred 11/7 1859.
Villars (vilār), Louis Hect. de, fr. hert. o. marsk., f. 1653, utmärkte sig i sp. successionskrig., d. 34 Turin.
Villemain (villmäng'), Abel Franç., fr. statsm. o. lärd, f. 1790 Paris, 40/44 undervisn.-min., d. 70 Paris. Skr. hist. verk.
Villeroi (villråā), Franç, de Neufville de, fr. hert., marsk., f. 1644, Ludv. XIV:s gunstl., stred i Ital., Nederländ., d. 30.
Williams (will'jäms), Monier, eng. sanskrit., f. 1819 Bombay, sed. 60 prof. i Oxford, d. 99. Skr. om ind. spr. o. kultur, m. m.
Willman, Per And. Joh., operasång., f. 1834, 59/81 v. kgl. operan, 81 intend., 83/88 direkt., d. 98.
Villmanstrand (fin. Lappeenranta), bef. st. i Finld v. Saima, 2,234 inv. Slag 23/8 1741.
Vilmar, Aug. Friedr. Krist., ty. lit.-hist, f. 1800, d. 68 ss. prof. i Marburg. Förf.
Wilmington (will'mingtön), st. i Delaware (N.-Amer.), nära Delawarevik., 81,300 inv. Bisk.
Vilna, guvern. i v. Ryssld, 42,529 kv.km., 1,591,207 inv. Hst. V. v. Vilia, 163,000 inv. Domk., ärkeb.
Wilson (will'sön), 1) John, eng. skald, f. 1785 Skottld, d. 54 ss. prof. i Edinburgh. Skr.: Isle of palms, novell. m. m. — 2) Horace Hayman, eng. sanskrit., f. 1786, d. 60 ss. prof. i Oxford. Talr. verk öf. sanskrit.
Vimmerby, st. i Kalmar l. v. Stång-ån, 2,628 inv. (08). Omtalas red. på 1300-talet.
Wimpffen, Felix de, fr. baron och gen., f. 1811, 34/35, 42/54 i Algeriet, 54/55 på Krim, 59 i Ital., 70 öfverbefälh. för Mac Mahons armé; undertecknade kapitulation, vid Sedan, d. 84 Paris. Förf.
vin, jästa saften af vindrufvor. Saften skiljes från skal och kärnor, om man vill ha hvitt, men de bibehållas, om man vill ha rödt v., hvarpå den får jäsa och sed. tappas på buteljer. V.s hufvudvärde ligger i dess arom, s. ofta framställes m. konst, liks. v. hör t. de njutningsmed., s. oftast förfalskas o. eftergöras. Man skiljer mel. sött l. likör-v., surt (ex. rhenska v.), sprithalt. (bourgogne), garfämnerika (bordeaux) o. musserande. Chaptalisering, som afser att minska syrhalten, göres gm neutraliser. m.
