Bengt Jönsson, se Oxenstjärna.
Benguela (-gēla), ld vid Afrikas västkust, und. port. öfverhögh. Hst. San Felipe de B.
benickemask, se binnikemask.
Beni-Hassan, egypt. by v. Nilen, inhuggna klippgrafvar fr. 12:e dynastien.
Benīn, del af Öfre Guinea v. B.-bukten. Riket B. m. hst. B., 15,000 inv.
Beni-Suēf, hst. i mellersta Egypt., v. Nilen, 18,224 inv.
Benjamin, hebr., lyckans son; enl. bibeln Jakobs yngste son. Stammen, nästan utgång; und. domarnes tid, slöt sig v. rikets deln. t. Juda.
Benkūlen, holl. residentsk. på Sumatra. 24,440 kv.km., 162,396 inv. Hst. B., 7,000 inv. Hamn, osundt klim.
Bennet (-nätt'), Karl Stef., frih., sv. mål., f. 1800, d. 78.
Benn'ett, James Gordon, nordam. publ., f. 1795 Skottld, d. 72 N. York, ägare t. tidn N. York Herald.
Ben Nevis (benn nīvis), bergtopp i Skottland, 1,343 m., St. Britanniens högsta berg.
Benno, bisk. af Meissen, f. 1010, vendernas apost., d. 1107, kanoniserad 1523, hvaremot Luther skref.
benrangel, se skelett.
bensin, kem., flyktigt kolväte, s. kokar v. 70/100°. Allmännast petroleum-b., s. användes mot ohyra o. t. uttagande af fläckar. Eg. v. 0,7. -motor gaskraftmaskin, s. drifves af en exploderande blandn. af bensinånga o. luft.
bensoe, vällukt. harts fr. Bortre Ind. o. Sumatra, fås gm inskärn. i barken på b.-trädet. Användes t. parfymer, medicin m. m. -syra, kem., C6H5CO2H = 122, finnes i b., styrax o. andra hartser. Tunna, hvita nålar l. blad. Lösl. i alkohol o. eter. -tinktur, lösn. af b. i sprit, anv. som hudförsköningsmedel.
bensōl, kem., C6H6, flyktigt kolväte ur stenkolstjära; färgl., luktar eteriskt. Eg. v. 0,89, kokp. 80°. Lösl. i alkohol o. eter, anv. t. anilinberedn., lösn. af kautschuk, fläckuttagn. m. m. I handeln vanl. und. namn. bensin.
bensvärta, pulveris. benkol.
Bentham (bennth'em), Jeremy, eng. rättslärd, f. 1748 Lond., d. 32. Grund. utilitarismen.
Ben'tinck, 1) Will. Henry Cavendish-B., eng. statsm., f. 1738, 1:e skattkammarlord 83 o. 07, d. 09. — Hans son 2) Will. Henry Cav.-B., eng. militär, f. 1774, 1812 öfverbefälh. f. eng. hjälptrupperna på Sicilien, s. han gaf en konstitut., 27/35 gen.-guvern. öfver Ostind., d. 39 Paris.
Bentley, (bännt'le), Rich., eng. filol., f. 1662 Oulton, d. 42 ss. teol. prof. i Cambridge. Utg. Horatius m. fl. o. bevisade oäktheten af Falaris' epist.
Benvenūto Cellīni, se Cellini.
Benzelius, 1) Erik d. ä., f. 1632, biskop i Strängnäs 87, ärkebisk. i Upps. 1700, d. 09. — Hans söner; 2) Erik d. y., f. 1675, prof. i Upps. 1723, bisk. i Gbg 26, i Link. 31, utn. ärkebisk. 42, d. 43; — 3) Jakob, f. 1683, prof. i Lund, 18, bisk. i Gbg 31, ärkebisk. 44, d. 47; — 4) Henrik, f. 1689, prof. i Lund 28, bisk. där 40, ärkebisk. 47, d. 58.
Beōtien, se Boiotien.
Beovulf, urgammal anglosax. hjältedikt på alliterationsvers, besjung. geaternas kon. B:s bragder.
berābra, folk i Nubien, v. Nilen.
Béranger (-rangschē), Pierre Jean de, Frankrikes förnämste visdiktare, f. 1780 Paris, d. 57 där. Skr.: Chansons.
Berber, st. i Nubien, vid Nilen, 8,000 inv.
Ber'bera, hamnst. v. Adenviken.
Berberīet, Barbareskstaterna, ld i n. v. Afrika, omfattande Tripolis, Tunis, Algeriet, Marokko, 1,762,000 kv.km., 11 ½ mill. inv., s. äro berber, morer, araber, negrer o. judar.