Å.
Å, å, 26:e bokst. i alfab.
Åbenrå, ty. Apenrade, st. i Slesv. vid Östersj., 6,616 inv.
Åberg, 1) Jon Olof, förf., f. 1843, d. 98. Skr. hist. ber. m. m. — 2) Lawrence Heap, filos., f. 1851, 78 docent i Uppsala, d. 95 där gm själfmord. Skr. ang. Boströms filos. m. m.
Åbo, fin. Turku, fin. st. i Egentl. Finld vid Aurajoki o. Bottn. viken, 45,000 inv. Handel, slott, domkyrka. Till 1812 hst.
åderbråck, Varix, ansvälln. af en blodåder, is. i de nedre extremiteterna.
åderlåtning, öppning af en blodåder, is. Vena mediana ofvanför armbågsleden.
ådror, se artärer o. vener.
Åhlström, Olof, komp., f. 1756, d. 35 ss.organist i Sthm. Komp. sonater, sånger m. m.
Åhus, köping i Kristianst. l. vid Helgeån och Östersj., 1,436 inv. (08). Ford. stad.
Åkarpslagen, utfärdad den 10 juli 1899, inneh. straffbestämmelser för den, som försöker tvinga någon till deltagande i arbetsinställelse l. hindra någon att återgå till arbetet l. att öfvertaga erbjudet arbete. Initiativtagare riksdagsmannen Pehr Pehrsson i Åkarp.
Åker, krut- och styckebruk i Södermanl. l.
Åkerblad, Joh. David, orientalist, dipl., f. 1763 Sthm, 84/89 i M. Asien, Syrien, Fenicien, Palestina, Egypten etc, d. 19 Rom. Känd för sina tolkn. af fenic. och egypt. inskrifter. »Den förste egyptologen».
åkerbär, Rubus arcticus, Rosaceæ, allm. i Norrland. Af bären beredes en förträfflig sylt.
Åkerhielm, Julia Matilda, f. Berwald 1822, sångerska, 48 anställd v. kgl. operan i Sthm, 52 g. m. frih. Å., d. 77.
åkerlagar l. agrariska lagar kallade romarne lagar, s. påbjödo fördeln. af statsjord (ager publiocus) bland fattiga borgare.
Åkerman, 1) Nils, läk., språkf., f. 1777, inrättade det ortoped. instit. i Sthm, d. 50. Skr. fr. och ty. lärob. — 2) Joak., fys., tekn., f. 1798, d. 76 ss. öfverdir. vid kgl. Myntet. Utg. Tidskr. för sv. bergshandteringen (43/45), Järnkontorets annaler (46/52) m. m. — Dennes son 3) And. Rich., geol., metallurg, f. 1837, 83/91 prof. v. tekn. högskolan, 91/05 gen.-dir. o. chef f. kommerskollegium. Red. af Järnkontorets annaler 68/91. Skr.: Statist. uppgifter rör, olika länders järnhandtering (79), Om järnmalmers rostning (80/81) m. m.
Åkers kanal leder fr. Tunafjärden i Östersj. till sjön Garnsviken.
Åkesson, Karl, publ., f. 1861 Skepparslöf, folkskolelär. i Gbg, utg. af tidn. »Folkskolans vän».
åklagare, allmän, tjänsteman, s. för talan i mål ang. allm. säkerh. o. kronans rätt.
Åk-Tor (Auka-Tor), nord. myt., namn på Tor, emedan han åker i en vagn, dragen af två bockar.
Åland, fin. ögrupp mel. Östersj. o. Bottn. viken, 1,350 kv.km., 22,000 inv. St.: Mariehamn. Ruiner eft. fästn. Bomarsund. Kongress 1718.
Ålands haf, Östersjöns n. del. mel. Roslagen o. Åland.
ålandsrot, se Inula.
Ålborg (Aalborg), dan. amt i Jylland, 2,935 kv.km., 124,856 inv. Hst. Å. vid Limfjord, 32,000 inv. Bisk.
åldersbrand, se brand.
ålderspresident, den af en kammares ledam., som leder förhandlingarna, innan talman blifvit utsedd.
Ålesund (Aalesund), nor. stad i Bergens stift vid Storfjord, 11,777 inv.
