KALLELSE TILL HÖGSTA KRIGSLEDNINGEN.
CHEF FÖR HÖGKVARTERETS GENERALSTAB.
Det var icke första gången, som min kejserlige och kunglige herre kallat mig till sig för överläggning rörande militära lägen och avsikter. Därför förmodade jag även denna gång, att Hans majestät ville personligen och muntligt höra mina åsikter i någon viss fråga. Under antagande, att det endast gällde ett kort uppehåll, tog jag icke med mig mera bagage, än som var obetingat nödvändigt för ett dylikt. Den 29. augusti inträffade jag i Pless i sällskap med min stabschef. På uppdrag av kejsaren emottog chefen för militärkabinettet mig på bangården. Av hans mun erfor jag först de utnämningar, som väntade mig och general Ludendorff.
Framför slottet i Pless träffade jag min allerhögste krigsherre själv, väntande på Hennes majestät kejsarinnan, som strax efter mig anlänt till Pless. Kejsaren hälsade mig genast såsom chef för högkvarterets generalstab och general Ludendorff såsom min förste generalkvartermästare. Även rikskanslern hade inställt sig från Berlin och syntes icke mindre överraskad än jag över förändringen i generalstabschefsbefattningen, vilken Hans majestät i min närvaro meddelade honom. Jag nämner detta, emedan även härvidlag legendbildning har ägt rum.
