moderna kriget oundgängligt nödvändiga strids- och samfärdsmedel. Detta gjorde sig så mycket mera kännbart, som vi även på macedoniska fronten hade fullgoda franska och engelska truppförband emot oss. Redan av denna anledning låg det ingenting överraskande i, att vi måste understödja Bulgarien icke blott med materiella medel utan även med personlig kraft.
Helt annorlunda än inom österrikisk-ungerska och bulgariska arméerna voro däremot förhållandena inom den turkiska. Vår tyska militärmission hade före kriget knappast haft tid att verka för och ännu mindre uppnå någon genomgripande förbättring i de oordnade förhållandena inom den turkiska hären. Detta oaktat hade det lyckats att mobilisera ett stort antal turkiska förband. Men vid Dardanellerna och sina första anfallsoperationer i Armenien hade armén lidit utomordentligt svårt. Detta oaktat syntes dess prestationsförmåga tillräcklig för den uppgift, som högsta krigsledningen i första hand givit den: försvar av det turkiska landområdet. Ja, det var till och med möjligt att så småningom använda starka delar av den osmanska hären på europeisk botten. Vårt militära understöd till Turkiet inskränkte sig huvudsakligen till leverans av stridsmedel och tillhandahållande av talrika officerare. De för de asiatiska krigsskådeplatserna intill hösten 1916 avlämnade tyska formationerna drogos av oss, med turkiska högsta krigsledningens medgivande, undan för undan tillbaka, allt eftersom Turkiet var i stånd att övertaga och betjäna dessa formationers materiel.
Våra materielleveranser utsträcktes ända till senusiterna på Afrikas nordkust, till vilka vi med hjälp av våra undervattensbåtar huvudsakligen levererade gevär och skjutförnödenheter. Om också dessa sändningar voro små, så Verkade de dock utomordentligt stimulerande på de muhammedanska stammarnas krigiska anda. De praktiska resultaten för vår krigföring av deras kamp låta sig icke ännu fullt överskådas, måhända voro de större, än vi då kunde ana.
