neutrala sände en avsevärd kontingent. Ofta tedde sig vårt bordssällskap som en brokig folkblandning och det hände också att kristna dignitärer sutto sida vid sida med rättrogna muhammedaner. Personer av alla stånd och partier funno ett hjärtligt mottagande. Jag ägnade gärna min knappa fritid åt alla. Bland de politiska personligheterna tänker jag med förkärlek på greve Tisza, som vintern 1916—17 uppsökte mig i Pless. Ur hela hans väsen talade ännu hans obrutna viljekraft och en glödande patriotisk känsla. Även andra politiker av alla schatteringar från våra och de med oss förbundna länderna besökte mig. I sina tankeriktningar mången gång främmande för mig, men i sina känslor för den stora saken då för tiden liktänkande. Jag erinrar mig så många varma patriotiska avskedsord. Inom min umgängeskrets tryckte jag de valkigt kraftiga händerna på hantverkare och arbetare samt gladde mig åt deras ärliga blick och uppriktiga tal. Representanter för ledande industrier och vetenskapsmän satte oss inom den trängre kretsen i kännedom om nya uppfinningar och tankar samt svärmade för framtida ekonomiska planer. De klagade väl också över den trångsynta byråkratien i hemorten och över inskränkningen i medlen till förverkligande av deras idéer. Byråkrater å sin sida jämrade sig över den guldätande glupskheten hos de förskräckliga fantasterna och över uppfinnarnas vittutsvävande planer. Jag erinrar mig de intresserade frågor, som framställdes av en i hemorten ganska högt uppsatt finansman, som ville veta kostnaden för ett skott av varje pjäskaliber, för att därav beräkna de ungefärliga kostnaderna för ett slag. Han har förskonat mig från resultatet av sin kalkyl, väl av fruktan, att jag ändå icke på grund av densamma skulle inskränka ammunitionsförbrukningen. Icke blott behovet, bekymren och arbetet funno vägen till oss, även nyfikenheten sökte sig dit. Ofta skrattade jag i smyg åt de förlägna anföranden, varmed så många försökte förklara sin närvaro. Huruvida resultatet av sådana besök städse motsvarade de hägrande
