Den här sidan har korrekturlästs
307

SLAGET VID SOISSONS OCH REIMS.

Den väg, på vilken vi slagit in för uppnåendet av vårt stora mål, bibehölls även efter avslutandet av striderna i Flandern. Alltjämt ville vi fortsätta att »genom nära sammanhängande separata slag så skaka den fientliga byggnaden, att den till slut en gång vid lämpligt tillfälle sammanstörtar». Så betecknar en vid den tiden författad skrift våra avsikter. Tvenne gånger hade England i yttersta nöd räddats av Frankrike, kanske skulle vi tredje gången lyckas att tillkämpa oss en slutlig seger över denne motståndare. Anfallet mot den engelska nordflygeln förblev även framdeles den ledande tanken i våra operationer. I dess lyckliga genomförande låg enligt min åsikt krigets avgörande. Hunno vi fram till kusten av Kanalen, så träffade vi direkt Englands pulsådror. Vi skulle icke blott komma i det tänkbart gynnsammaste läge för bekämpandet av dess sjöförbindelser, utan vi skulle till och med förmå att därifrån taga en del av Britanniens sydkust under eld från våra tyngsta pjäser. Det hemlighetsfulla teknikens underverk, som vid denna tid från trakten av Laon slungade sina granater in i den franska huvudstaden, skulle även kunna bringas i verksamhet mot England. Endast en ytterligare obetydlig förstoring av detta underverk erfordras för att från kusten vid Calais taga den engelska statens och handelns hjärta under eld. Allvarsamma utsikter för Storbritannien då, men därjämte även för all framtid! Dylika Kruppska vidunder kan man numera tillverka överallt. Huruvida de komma att bliva garantier för freden eller uppmuntra till krig får framtiden utvisa. England har väl i framsynta planer och med fin uppfattning av den fara, som hotar det i framtiden redan begrundat allt detta. Kanhända har även Frankrike redan i hemlighet dragit konsekvenserna därav. Att man beträffande dylika funderingar iakttager tystnad,