Sida:Ur samtiden (literaturstudier).djvu/57

Den här sidan har korrekturlästs
42
KRISTIAN ELSTER.

hvilka han lefde, och hur uteslutande han var upptagen af de inre strider, hvilka omsider frambragte den åskådning af världen, som kom till orda i »Farlige Folk». Ty det fordras åtminstone momentan inre frihet för att kunna skrifva satiriskt. Ja, det ligger en befrielse i hvarje äkta konstnärlig produktion af hvad slag den vara må. Att en sådan konstnär som Elster blef färdig så sent, tyder på ett lif, hvars tyngd kanske af en och annan kan anas, näppeligen åskådliggöras i ord.

Kjelland förtäljer, att Elster i början var norsk- norsk, »i det han med Varme sluttede sig til Maalstrævet og hele den nationale Strømning, der vakte ungdommen i Sextiaarene». Det synes, som om »Tora Trondal» varit en frukt af det inre arbete, som från en ensidigare uppfattning af det nationellas värde fört Elster fram till en friare. Den något karrikerade bilden af den äkta »Maalstrævsmanden», Roti, är tydligen ett ironiskt angrepp på ett ideal, som förr varit förf.:s eget bra nära, och hela Hans Ejds karaktär utgör en typ på det bästa, som denna rörelse frambragt. Man kommer ovilkorligen att tänka på personligheter sådana som Kristofer Janson och Bruun.

Det är så till vida rätt att kalla boken »Tora Trondal», som hon, en i en aflägsen bygd uppväxt flicka med härliga, outvecklade anlag, just en af dessa, hvilka längta ut till något, som är »stort och långt borta», slites i sin böjelse mellan den bildade, föga pålitlige Gran och allvarsmannen från folket, prästen, som vill föra ljus och frid in bland hyddorna, Hans Ejd. Och det, att hon föres från