Och när the wille vphielpa sig, blefwo them henderna afhuggna. När Hertigen ther efter fick här om weta, lät han förmerkia et stort misshag, för en så grym och omennisklig giärning.
När nu then Swenske Skeps-flottan war kommen vp til Stegeborg, och tilstengt all fram- och återfärd, öfwerföll allom en stor räddhoga, så at Konungen gaf hemlig befallning til sin Krigs-här, at i tysthet giöra sig färdig till vpbrott på then wäg, som löper till Söderköping[1] och ända åt Linköping; samt sedan, om påtrenga skulle, igenom landet till Calmar, som war en fast och säker ort. Men på thet Hertigen icke skulle komma vnder wäder härmed, skickar Konungen Jon Arberg, som på Konungens wägnar begiärte stillestånd til andra dagen, tå någon wenlig förening skulle företagas. Natten ther på följande Klockan 12 emillan then 20 och 21 Septembris, sedan Slottet war satt vti Bengt Jöranssons Gyllenstiernas, Peder Lilias och Eric Jöranssons Ulfsparres hender och wård, rykte Konungen, samt Prinzessan Anna och hennes Hof-Fruntimmer, tillika med fler förnäm och hela hären vti sådan stillhet och tysthet vp ther ifrån, at Hertigen ei förr fick kunskap ther om, än 2 timar efter. Gaf tå straxt någrom til häst och fot befallning, at settia efter Konungen, och tilse hwad wäg han toge. Thet öfrige krigsfolket angrep med all macht Slottet Stegeborg, som inom några timar vpgafs i Hertigens hender. Hwad tå fans Konungen och prinzessan Anna tilhörigt, hwilke alla sina dyrbaresta saker lemnade efter sig, blef efter Hertigens befallning, noga antecknat och i gott förwar lagt; men alt thet öfriga, som bestod i guld och flere dyrbarheter til stor myckenhet, blef krigs-rof. Thes vtan blefwo ock
- ↑ En ibland the äldsta Götha Rikets städer, hwar til är vtu hafwet seglation genom wiken, Slättbaken kallad, förbi Stegeborg. Hafwer fordom warit en stor Handels- och omsider en Stapel-stad; Men then allenast 1 och en fierdedels Mill theri ifrå liggande Norrköpings Vpkomst hafwer förorsakat Söderköpings nu warande Lägerwall. Fordna dagar äro här åtskillige Cröningar och Herra-Mötan eller Riks-Dagar håldne. Kyrkior hafwa tå warit S. Laurentii, som nu är Stads-Kyrkia, S. Trinitatis, S. Dorotheæ, nu Drotens- eller Drotans Kyrkia kallad, och S. Æliani eller Elians Kyrkia, tillika med twenne Kloster och tv Capell. Nu är ther merkwärdig Stads-Kyrkian och Rådhuset, som är wäl stort, och tyckes påminna, at staden bör förhielpas åter i bättre tilstånd.
