aldrig med hans wilja skulle hafwa skedt. Här af kan lätteligen slutas, af hwad ömt hiertelag Konungen warit emot Hertigen, och at aldrig saken them emellan hade gådt til något blodebad, så framt ei andre warit, som med sina onda råd hitsat vp Konungen til oförsonlighet.
Arfvid Swan bekom thet swar til Konungen frå Hertigen, af så snart the fem Swenska Herrar, som höllo sig vp hos Konungen och hades misstänkte, at all oreda och missförstånd emellan thessa höga Hufwuden hade sit vrsprung af them, blefwo i Hertigens hender til förwar lefwererada, skulle straxt en afhandling företagas. The fem Herrarna blefwo öfwer thessa tidningar om Hertigens påstående hierteligen bedröfwade, och förmåtte Konungen, at han skulle sända några åstad til Hertigen och afstyrkia honom frå thenna hans begäran; eljest wille ock Konungen sielf gå i löfte för them. Men thet stod ei at erhålla hos Hertigen, vtan han wille vtan gensago hafwa them i sina hender, doch med kraftig försäkran wid hans salighet och Fursteliga äro och höghet, at them intet ondt skulle wederfaras, til thess ransakningen på en almän Riksdag wore för sig gången och dom fäld i saken.
I thet samma han talar med the af Konungen vtskickada sändabud, kommo en stor hop Bönder, som en Hertigens betiente, benämd Söfring Jönsson, hade samlat och förde Hertigen tilhanda, vtrustada med sådana gewär, som the i hastighet kunnat sig förskaffa. På thessa pekade Hertigen med fingret och sade: Thessa äro the Män, som skulle blifwa oförtrutne, at hämta sådane Fädernes landets fiendar och förrädare mitt vtur Konungens hop, om icke Hans Kong. Maj:t förändrar sit vpsåt, at behålla them längre hos sig. Therföre, när sändebuden kommo tilbaka med sådant Hertigens swar, blef Konungen illa til mods, rider til sit folk och anmodar them, at the skulle med et vtfall ännu försökia, om the ei skulle något emot Hertigen kunna vträtta. Men hans begäran hade ingen werkan hos them, änskönt at ock händerna fulla med guld och silfwer them tllböds; vtan alla ropade med en mun, at ändteligen förlikning och frid vprättas skulle.
Thet stod altså ei annat til görande, än Konungen måste
