sig före at bese walplatsen, räkna the slagna, hopsöka och sköta the sårade, som månge woro å båda sidor. Johan Messenius, vti sin Scondia Illustr. skrifwer wäl, att på Konungens sido funnos 2000 wara slagna och på Hertigens allenast 40 förvtan 200 sårade, som blefwo läkte och kommo sig före igen. Men man skulle lätteligen tro, at vti en så häftig och enwis strid, som thenne twifwels vtan war, långt flere hafwa satt lifwet til. Wid Gumpekullan och öster om Gamla Stångebro hafwer fuller på the Konungsliga största nederlaget skedt, såsom ofelbart slutas kan af the många jordhögar, som ther än finnas, vnder hilka the slagne Polackar och andra i stora hopar äro begrafne. Sammaledes hafwa månge å begge sidor stupat på Ladugårds gerde och wid lilla Stångebro, som blifwit sammanburne och öfwertäckte med then stora jordhögen, som är på Ladugårds backa: förvtan them, som satte lifwet til i watnet, hwilkas antal twifwels vtan warit stort, hälst thet berättas, at man på the döda kroppar kunnat både gå och rida öfwer åen. Dock må man thet ock weta, at månge, enkannerligen the förnämare, blefwet begrafne, ei allenast på Kyrkio-Gården, vtan ock in vti sielfwa Linköpings Domkyrkio, warandes än i dag ther efter et eller annat monument, eller minnesmerke i berörda Kyrkio at igenfinna;[1] The öfrige äro af ålder förderfwade eller eljest vtur wägen komne. Hos the slagna fiendar fick then segrande Soldaten på Feldtet myckert wackert byte. Men the 7 Fäldtstycken och 6 Fanor, som vnder actionen
- ↑
På en pelare i Dom-Kyrkion wid Choret gent emot
Gyllenadlerska grafwen är et sådant Monument vpsatt, nemligen en trä-tafla
efter en Capiten vti Konung Sigismundi här, som samma gång
stupat. Orden på taflan liuda så;
Epitaphium.
Nobilis ac strenui viri, Domini
Anno Domini 1598.
Capitanei, Nicolai Wouthe a Mal-
kendorf Siletien: qui hic Lin-
copiæ in prœlio interfectus est, dic
vicesima quinta Septembris
Thet på samma pelare vpsatta Harnesk, hwilket gemene man menat wara en nagel af en Jätte, hafwer vtan twifwel hördt thenna Capiten til. Vti Hertigens Krigshär har ock en warit then tiden, som hetat Johan Cappelman, en Tysk, hwilken sedan stannade här i staden och blef en stam-fader för then Arrheniska och Örnhielmiska slächten. Vid P. Lagerlöf parent. in Örnhielmium.
