WILLIAM M. THACKERAY
klänning — och om detta hade hänt för en vecka sedan, skulle sir Fox ha svurit förskräckligt, örfilat upp den stackarn och satt henne på vatten och bröd för en månad. Allt vad han nu sade, var: 'Du ska få dina fiskar varma, när din tant rest', och skrattade åt hela saken såsom någonting av föga eller ingen betydenhet. Låt oss hoppas, att hans vrede svalnat före miss Crawleys avresa. Jag hoppas det verkligen för miss Rosas skull. Vilken förtjusande försonare och fredsstiftare är icke penningen!
En annan beundransvärd verkan av miss Crawley och hennes sjuttiotusen pund kan skönjas i de båda bröderna Crawleys uppförande — jag menar baroneten och kyrkoherden, icke våra bröder — ty de förre, som hata varandra hela året om, bli riktigt kärleksfulla vid jultiden. Jag skrev till dig i fjol, hur den avskyvärde kapplöpningslystne prästen plägade hålla grova predikningar mot oss i kyrkan och hur sir Fox snarkade till svar, men då miss Crawley anländer hit, hör man icke vidare av något slags gräl — herrgården besöker prästgården och tvärtom — pastorn och baroneten tala om svin och tjuvskyttar och allmänna angelägenheter på det vänligaste sätt och gräla icke ens vid glaset efter middagen, tror jag — ty miss Crawley vill icke höra talas om deras tvister och bedyrar, att hon, ifall de såra hennes känslor, skall lämna Shropshire-Crawleys sina pengar. Om de där Shropshire-Crawleys vore slugt folk, tror jag att de skulle kunna få alltsammans, men Shropshire-Crawley är präst liksom hans kusin i Hampshire och har dödligt förolämpat miss Crawley (som hade flytt dit i ett anfall av raseri mot sina ohanterliga bröder) genom några alltför stränga och stela moraliska idéer. Jag tror att han nödvändigt ville att man skulle läsa den vanliga bönen inom familjen.
Våra bönböcker tillslutas då miss Crawley anländer, och mr Fox, vilken hon avskyr, finner lämpligt att resa till London. Däremot uppträder den unge sprätten och eleganten ryttmästare Crawley, och jag förmodar att du gärna vill höra vad slags person han är.
140
