VÄRLDSMARKNADEN
FJORTONDE KAPITLET.
Miss Crawley hemma hos sig.
Ungefär vid denna tid körde en resvagn med en vapensköld på vagnsdörrarna, en misslynt kvinnsperson i grön slöja och korkskruvslockar på baksätet och en tjock och trygg karl på kuskbocken upp till ett särdeles trevligt och väl inrett hus vid Park Lane. Det var vår från landet återkommande vän miss Crawleys ekipage. Vagnsfönstren voro uppdragna, och den feta knähunden, vars huvud och tunga annars vanligen hängde ut ur ett av dem, vilade i den misslynta kvinnspersonens knä. Då vagnen stannade, lyftes ett stort runt bylte av kappor och schalar ur den, med tillhjälp av åtskilliga domestiker och en ung dam som följde byltet. Detta bylte innehöll miss Crawley, som genast fördes uppför trapporna och lades i en säng och ett rum, som voro lämpligen uppvärmda för att mottaga en sjukling. Bud gingo efter hennes läkare och apotekare. De kommo, konsulterade, föreskrevo och avlägsnade sig. Då deras konsultation var slut, trädde miss Crawleys unga sällskap in för att mottaga deras instruktioner och gav därefter den sjuka de kylande läkemedel, som de store männen hade ordinerat.
Ryttmästare Crawley vid livgardet kom den följande dagen sprängande dit upp från Knightsbridgekasernen, och hans svarta hingst stampade på halmen framför den sjuka tantens port. Ryttmästaren visade sig kärleksfullt deltagande i sina frågor rörande denna älskvärda anförvant. Det tycktes verkligen vara stora anledningar till oro. Han fann miss Crawleys kammarjungfru (den misslynta kvinnspersonen) ovanligt sur och dyster och miss Briggs, hennes sällskapsdam, i tårar inne i salongen.
