VÄRLDSMARKNADEN
att tala om din stackars bror Josef. Hur mår han nuförtiden?
På detta sätt blev George totalt slagen. Rebecka hade visserligen icke rätt, men hon hade på ett utmärkt skickligt sätt manövrerat så att han fick orätt. Och nu flydde han helt skymfligt, kännande att han, om han stannade ett ögonblick längre, skulle komma att bli ställd i en löjlig dager inför Amalia.
Ehuru Rebecka hade haft övertaget över honom, var George likväl höjd över lågheten att tala illa om eller hämnas på ett fruntimmer — ehuru han naturligtvis icke kunde undgå att den följande dagen meddela ryttmästare Crawley i förtroende några av sina oförgripliga tankar rörande miss Rebecka — att hon var mycket vass, en farlig person, en inbiten kokett och så vidare — i vilka samtliga åsikter ryttmästare Crawley skrattande instämde och vilka samtliga han inom tjugufyra timmars förlopp meddelade miss Rebecka själv. De ökade naturligtvis hennes ursprungliga högaktning för mr Osborne. Hennes kvinnliga instinkt hade sagt henne, att det var George, som hade hindrat framgången av hennes första kärlekshandel, och hon högaktade honom därefter.
— Jag vill bara varna er, sade han till Rawdon Crawley med en slug och listig blick — han hade köpt hästen och förlorat några tjog guinéer efter middagen. Jag vill bara varna er — jag känner kvinnorna och råder er att vara på er vakt.
— Tack, min gosse, sade Crawley med en blick av egendomlig tacksamhet. Ni är då spritt vaken, kan jag märka.
Och Osborne avlägsnade sig, tänkande att Crawley hade fullkomligt rätt. Han berättade sedan Amalia vad han hade gjort och hur han hade rått Rawdon Crawley en satans präktig och rättfram pojke — att vara på sin vakt mot den lilla listiga och intriganta Rebecka.
— Mot vem, utbrast Amalia.
— Mot din vän guvernanten! Men se då inte så förvånad ut!
