VÄRLDSMARKNADEN
det är väl någon apotekare elier hovmästare eller målare eller ung adjunkt eller någonting av den sorten.
— Stackare! stackare, sade Briggs (som tänkte sig tjugufyra år tillbaka och på den där hektiske unge skrivläraren, vars blonda hårlock och vars brev, vackra i all deras oläslighet, hon troget gömde i den gamla byrån där uppe i sitt rum). Stackare! stackare, sade Briggs och var ännu en gång en ung, blomstrande flicka om aderton år och var i aftonsången, där hon och den hektiske skrivläraren sutto och sjöngo ur samma psalmbok.
— Efter ett sådant uppförande å Rebeckas sida, sade miss Crawley entusiastiskt, bör vår familj göra någonting för henne. Sök att leta ut vilken föremålet är, Briggs. Jag ska sätta upp en butik åt honom eller beställa mitt porträtt hos honom eller tala med min kusin biskopen — och ge Becky en hemgift, och så skola vi hålla bröllop, Briggs, och ni ska laga till bröllopsfrukosten och bli en av brudtärnorna.
Briggs förklarade, att det skulle bli förtjusande och bedyrade, att hennes kära miss Crawley alltid var god och ädelmodig, samt gick upp till Rebeckas sovrum för att trösta henne och språka om giftermålsanbudet och avslaget och anledningen därtill, för att ge en vink om miss Crawleys ädelmodiga avsikter och för att söka leta ut vem den person var, som härskade över miss Sharps hjärta.
Rebecka var mycket vänlig och hjärtlig och road — besvarade med mycken värme Briggs' vänskapliga inviter — medgav att det var en hemlig förbindelse — en förtjusande mystär — vilken skada att miss Briggs icke hade stannat en halv minut längre vid nyckelhålet! Kanske hade Rebecka sagt ännu mera, men fem minuter efter Briggs' ankomst till Rebeckas rum infann sig själva miss Crawley där — en oerhörd ära! Hennes otålighet hade blivit henne för stark; hon kunde icke vänta på sitt sändebuds långsamma operationer, utan hade kommit själv och sände nu Briggs ut ur rummet. Och sedan hon uttryckt sitt gillande av Rebeckas handlingssätt, frågade hon efter
