Sida:Världsmarknaden del 1 1926.djvu/237

Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

vänner! Vilken mängd sådana han hade och hur nobelt och frikostigt han mottog och undfägnade dem! Hur muntra och livliga plägade icke här de personer vara, som voro buttra och tråkiga, så snart de väl kommit utom dörren, och hur artiga och vänliga de, vilka överallt annorstädes förtalade och hatade varandra! Han var en smula dryg, men vad tål man icke av en man med en sådan kock! Han var måhända en smula slö och långtrådig, men måste icke ett sådant vin göra varje konversation glad och livad? — Vi måste till vad pris som helst skaffa oss litet av hans Bourgogne! ropa de sörjande där borta på hans klubb. — Jag köpte den här dosan på gamle Riks auktion, säger Snusing i det han låter den gå omkring, en av Ludvig den femtondes mätresser — vacker pjäs, inte sant? — utmärkt miniatyrmålning! och så tala de om det sätt, varpå unge Rik förslösar sin förmögenhet.

Och hur förändrat är icke själva huset! Framsidan är överklistrad med stora plakat, där de olika möblerna prisas i väldiga bokstäver. Man har hängt ett stycke matta ut ur ett fönster i en av de övre våningarna — ett halvt dussin bärare stå och hänga på de smutsiga trappstegen — stora förstugan svärmar av snuskiga gäster med österländska anletsdrag, som sticka tryckta kort i handen på en och erbjuda sig att ropa in vad man önskar sig. Gamla gummor och amatörer ha översvämmat de övre rummen, tumma på sängomhängena, nypa och gräva i dunbolstren, gnugga och luva madrasserna och öppna och skjuta igen lådorna i skåp och byråar. Praktiska unga husmödrar mäta speglarna och gardinerna för att se, om de kunna passa i deras nya bostad (Snob skryter sedan åratal över att han köpt det och det på Riks auktion), och mr Hammerdown sitter på det stora mahognymatbordet där nere i matsalen och svänger sin elfenbensklubba och använder alla de konstgrepp, som vältalighet, hänförelse, böner, skäl och förtvivlan kunna åstadkomma; skriker åt sitt folk; hånar mr David för hans knussel och tröghet, livar mrs Moss till större iver och verksamhet; ber, kommenderar och svär, till dess klubban slutligen faller ned

229