VÄRLDSMARKNADEN
dotterdotter åt en lord! sade hon om den ena. Huru de fjäsa och krusa för den där kreolskan bara för hennes hundra tusen pund! Jag har tusen gånger mera huvud och behag än den där varelsen, trots all hennes rikedom; jag är lika väl uppfostrad som lordens dotterdotter, trots hela hennes granna stamträd, och likväl ser mig envar här över axeln; och likväl plägade herrarna, då jag var hemma hos min far, avstå från sina muntraste baler och tillställningar för att komma och tillbringa aftonen i mitt sällskap.
Hon beslöt att till vad pris som helst befria sig från det fängelse, i vilket hon befann sig, och började hu att handla på egen hand och för första gången uppgöra kombinerade planer för framtiden.
Till den ändan begagnade hon sig av de tillfällen till studier, som stället erbjöd henne, och som hon redan var hemmastadd i musik och språk, genomgick hon hastigt den lilla studiekurs, som den tiden ansågs tillräcklig för damer. I musik övade hon sig oupphörligt, och en dag, då flickorna voro ute och hon hade stannat hemma, hörde man henne spela ett stycke så väl, att Minerva helt visligen tänkte, att hon skulle kunna bespara sig utgiften till en musiklärare åt de yngre, och lät miss Sharp förstå, att hon hädanefter skulle komma att undervisa dem i musik.
Flickan vägrade emellertid, och detta för första gången och till den majestätiska skolförestånderskans stora förvåning.
— Jag är här för att tala franska med barnen, sade Rebecka helt tvärt, men inte för att lära dem musik och inspara pengar åt er. Betala mig och jag ska lära dem.
Minerva var tvungen att giva vika och kunde naturligtvis icke tåla henne alltifrån denna dag.
— I fem och trettio år, sade hon, och detta med fullt fog, har jag ännu aldrig sett någon, som vågat i mitt eget hus sätta sig upp mot min myndighet. Jag har närt en orm i min egen barm.
— Se så, tala nu inte sådana där tokerier! sade miss
