VÄRLDSMARKNADEN
dessa arrangemanger, med öppen fullmakt av sir Fox att sälja, byta bort, gallra ur eller köpa möbler, och hon njöt icke litet av en sysselsättning, som gav fritt spelrum åt hennes smak och fyndighet. Reparationen av huset var bestämd, då sir Fox kom till London i november för att träffa sina juridiska ombud och varvid han tillbragte nära en vecka vid Curzon Street under sin kärleksfulla broders och svägerskas tak.
Han hade först tagit in på ett hotell, men så snart Becky fick höra talas om baronetens ankomst, begav hon sig ensam av för att hälsa på honom och återvände om en timme till Curzon Street med sir Fox vid sin sida i vagnen. Det var ibland rentav omöjligt att motstå denna okonstlade lilla varelses gästfrihet, så hjärtligt påtrugades och så öppet och älskvärt bjöds den. Becky fattade Fox' hand i förtjusning och tacksamhet för att han gick in på att komma och bo hos henne.
— Tack! sade hon och tryckte den och såg in i ögonen på baroneten, som rodnade betydligt. Hur lycklig detta skall göra Rawdon!
Vid hemkomsten skyndade hon upp till Fox' sängkammare i spetsen för tjänarna, som buro hans koffertar dit upp. Själv kom hon ut skrattande, med en kolskyffel från sitt eget rum. En brasa flammade redan i sir Fox' rum (i förbigående sagt var detta Briggs' rum, och hon fick nu i stället sova uppe på vinden tillsammans med pigan).
— Jag visste att jag skulle få er med mig! sade Becky med glädjestrålande ansikte och var även verkligt och uppriktigt lycklig över att hon hade fått honom till gäst.
Becky lät Rawdon äta middag ute en eller ett par gånger, medan Fox vistades hos dem, och baroneten tillbragte då aftonen ensam tillsammans med henne och Briggs. Hon gick ned i köket och lagade själv till rätterna åt honom.
— Är det inte en god ragu? sade hon. Jag har själv lagat till den åt er och skall alltid göra det när ni kommer och besöker mig.
