Sida:Världsmarknaden del 2 1926.djvu/137

Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

som Fox hade gjort för henne. Hon var erkänd av familjens huvudman. Om Fox icke ville ge henne någonting, skulle han nog någon gång skaffa henne något. Om hon icke fick pengar av sin svåger, så fick hon dock genom honom det som var så gott som pengar, nämligen kredit. Raggles kände sig helt lugnad, då han märkte försoningen emellan de båda bröderna, så mycket mera som han därjämte fick en liten summa kontant och löfte om en mycket större summa med det allra snaraste. Och Rebecka berättade för Briggs, vars kvartalsränta på den lilla summa, som Rawdon hade lånat av henne, Rebecka betalte med glad belåtenhet, som om hennes kassa varit i det mest blomstrande tillstånd — Rebecka, säger jag, berättade för miss Briggs i allra största förtroende, att hon hade rådgjort med sir Fox, som var en utmärkt affärskarl, och att han hade lovat att på ett särdeles förmånligt sätt placera Briggs återstående kapital, att denne var särskilt intresserad för henne såsom en tillgiven vän till salig miss Crawley och hela familjen, och att han, innan han lämnade staden, hade sagt till, att hon skulle laga att hon hade sina pengar i ordning så att hon vid första lägliga tillfälle skulle kunna köpa de aktier, som sir Fox hade i sikte. Stackars miss Briggs kände sig helt tacksam för denna sir Fox' uppmärksamhet — den kom så opåkallad, sade hon, ty hon skulle aldrig ha tänkt på att flytta sina pengar ur banken, och detta gjorde hans godhet så mycket större; också lovade hon att genast gå och söka upp sitt affärsbiträde och ha sina pengar i ordning i rättan tid.

Och denna hedervärda dam var så tacksam för Rebeckas godhet i denna sak och mot sin ädelmodige välgörare, översten, att hon gick ut och använde största delen av sin lilla ränta på att köpa en svart sammetsrock åt lille Rawdon, som, i förbigående sagt, nu var nästan för gammal för svart sammet och var av en längd och ålder, som gjorde den manliga jackan och pantalongerna till en mera passande dräkt åt honom.

Han var en vacker gosse med ett öppet ansikte, blå

131