VÄRLDSMARKNADEN
TOLFTE KAPITLET.
Strider och prövningar.
Våra vänner i Brompton tillbragte under tiden sin jul på sitt vis och på ett sätt, som för ingen del var alltför glatt.
Av de hundra pund om året, som ungefärligen utgjorde beloppet av mrs Osbornes inkomst, hade hon haft för vana att avstå nära tre fjärdedelar till sin far och mor för utgifterna för henne själv och hennes lille gosse. På denna summa och de hundratjugu pund, som Josef lämnade, skulle denna familj av fyra personer, betjänad av en irländsk tjänsteflicka, som även passade upp på mr Clapp och hans hustru, ha sin utkomst under ett helt år och även någon gång bjuda en vän på en liten tesupé. Sedley bibehöll ännu sin överlägsenhet över mr Clapp, hans forne bokhållare. Clapp erinrade sig den tid, då han satt på yttersta kanten av sin stol vid köpmannens rika bord i huset vid Russell Square och tömde ett glas för "mrs Sedley, miss Amalia och mr Josef i Indien". Tiden ökade ännu ytterligare glansen av dessa minnen i den hederlige bokhållarens bröst. Varje gång han steg upp i salongen för att dricka en kopp te eller en toddy med mr Sedley, plägade han säga: — Detta är inte det ni var van vid i forna dagar, sir, och lika värdigt och vördnadsfullt dricka damernas skål, som han hade gjort, då familjen stod på lyckans tinnar. Han tyckte, att miss Amalias spel var den gudomligaste musik, som någonsin blivit hörd och att hon var den finaste och vackraste dam i världen. Han ville aldrig på klubben sätta sig ned före mr Sedley eller tillåta att någon av klubbens medlemmar talade illa om honom. Han hade sett Londons främsta
