Sida:Världsmarknaden del 2 1926.djvu/181

Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

för ett respektabelt fruntimmer, vadan hon också med förvånande ihärdighet och främgång strävade att komma sig upp i den eleganta världen. Vi ha nämnt, att det fanns ögonblick, då hon trodde sig vara en fin och förnäm dam och glömde att det icke fanns pengar hemma i lådan, att hon hade björnar vid porten och handlande att kurtisera och draga vid näsan — kort sagt, att hon icke hade någon fast mark att stå på. Och då hon nu for till hovs i familjevagnen, antog hon en så hög, förnäm, lugn ton och imposant hållning, att själva lady Jane icke kunde hålla sig för att skratta. Och hon trädde in i den kungliga våningen med en knyck på huvudet, som kunde ha anstått en kejsarinna, liksom jag även är övertygad att hon, ifall hon hade varit en sådan, förträffligt skulle ha klätt sin plats.

Vi äro bemyndigade att berätta, att mrs Rawdon Crawleys hovdräkt vid hennes presentation för den höge monarken var av det mest eleganta och präktiga slag. Vi torde ha sett åtskilliga damer — vi, som bära stjärnor och band och bevista S:t Jamesassembléerna, eller vi som i smutsiga stövlar trava upp och ned på Pall Mall och titta in i vagnarna, då de fara förbi med fint folk i plymer — vi, säger jag, torde, så där vid pass klockan två på en kurdag, då de med snören på sina jackor grant utstyrda livgardesmusikanterna blåsa triumfmarscher på de kurbetterande musikstolarna, deras mjölkvita gångare, ha sett åtskilliga fina damer som alldeles icke utgöra några älskliga och retande föremål vid denna tidiga period på dagen. En korpulent grevinna, dekolleterad, målad, skrynklig, med smink ända upp till de slappa ögonlocken och med diamanter glimmande i peruken, är onekligen en hälsosam och uppbyggande, men icke någon synnerligt behaglig syn. Hon har samma bleka och glåmiga utseende som en gatubelysning, sådan man ser den tidigt en morgon, då hälften av lyktorna äro släckta och de andra glimma matt, som om de vore på väg att fly likt vålnader för den gryende morgonen. Sådana behag, som dem vi se en skymt av då hennes nåds vagn far förbi, borde

175