VÄRLDSMARKNADEN
det lustigaste uttryck av triumf och skadeglädje. Hon brast ett par gånger ut i ett högt skratt, medan hon satt vid sitt arbete, varifrån hon snart steg upp och slog sig ned vid pianot och lät fingrarna snabbt ila utåt tangenterna i en triumferande fantasi, så att folket stannade under hennes fönster för att lyssna till den briljanta musiken.
Denna kväll anlände två biljetter från Gaunt House till den lilla kvinnan, den ena innehållande ett bjudningskort från lord och lady Steyne till middag i Gaunt House nästa fredag, medan den andra inneslöt en bit papper, som bar lord Steynes signatur och var ställt till herrar Jones, Brown och Robinson.
Rawdon hörde Rebecka skratta ett par gånger under nattens lopp. Det var endast nöjet att få komma till Gaunt House och trotsa damerna därstädes, som gjorde henne så glad, sade hon. Men sanningen var den, att hon var upptagen av en hel hop andra tankar. Skulle hon betala gamla Briggs och giva henne sitt avsked? Skulle hon förvåna Raggles genom att göra upp hans räkning? Hon funderade på allt detta, sedan hon gått till vila, och den följande dagen, då Rawdon gick ut för att göra sitt vanliga förmiddagsbesök på klubben, for mrs Crawley (i en helt enkel dräkt och med nedfälld slöja) i en hyrvagn till City, där hon steg in i herrar Jones och Robinsons bank och presenterade dokumentet för herrn vid pulpeten, som till svar frågade henne, hur hon ville ha summan.
Hon sade helt milt, att hon skulle vilja ha hundrafemtio pund i småpengar och det återstående i en enda sedel, och stannade sedan på hemvägen för att köpa den vackraste sidenklänning åt Briggs, som kunde fås för pengar, vilket plagg hon sedan presenterade den beskedliga och enfaldiga gamla damen med en kyss och de allra hjärtligaste ord.
Därefter begav hon sig till mr Raggles, frågade honom hjärtligt, hur det stod till med hans barn, och gav honom femtio pund i avräkning på den summa, hon var honom skyldig. Därifrån gick hon till hyrkusken, av vilken hon
