VÄRLDSMARKNADEN
nuett med monsieur de Truffigny, hertig de la Jabotières attaché, och hertigen själv, som kände alla det gamla hovets traditioner, förklarade att madame Crawley var värdig att ha varit en av Vestris' elever eller att ha uppträtt på hovet i Versailles. Endast en känsla av värdighet, gikten och den strängaste känsla av plikt och personlig uppoffring hindrade hans excellens från att själv dansa med henne, och han förklarade högt, att en dam, som kunde tala och dansa så som mrs Rawdon, var skapad att vara ambassadris vid vilket europeiskt hov som helst. Han kände sig tröstad först då han fick höra, att hon till börden var en halv fransyska. — Endast en landsmaninna, förklarade hans excellens, kunde ha utfört denna majestätiska dans på ett sådant sätt.
Därefter uppträdde hon i en vals med monsieur de Klingenspohr, furstens av Peterwardein kusin och attaché. Den förtjuste fursten, som hade mindre återhållsamhet än hans franska diplomatiska kollega, anhöll om att få taga sig en sväng med den förtjusande varelsen och virvade kring rummet med henne, ströende omkring sig diamanterna i hans stöveltofsar och husardolma, till dess hans höghet alldeles hade förlorat andan. Själve Papush Pascha skulle ha velat dansa med henne, om detta nöje hade varit sed i hans land. Sällskapet samlade sig omkring henne och applåderade lika vilt, som om hon varit en Noblet eller en Taglioni. Envar var förtjust, och ni kan lita på att även Becky själv var det. Hon gick förbi lady Stunnington med en föraktfull blick, hon beskyddade lady Gaunt och sin förvånade och förödmjukade svägerska och ekraserade alla sina rivaler i skönhet och behag. Vad beträffar stackars mrs Winkworth och hennes präktiga hår och stora ögon, var var väl hon nu? Hon hade alldeles försvunnit från tävlingsbanan. Hon skulle kunnat riva sitt långa hår och gråta sina stora ögon fördärvade, utan att det funnits en enda person, som givit akt på eller beklagat hennes nederlag.
Men den största triumfen av alla var ändå vid supén. Hon placerades vid det stora exklusiva bordet tillika med
