VÄRLDSMARKNADEN
NITTONDE KAPITLET.
En befrielse och en katastrof.
Vännen Rawdon for sålunda framåt till mr Moss' hus vid Cursitor Street och blev pliktskyldigast införd i denna dystra lokal för gästfrihet. Morgonen grydde redan över de livligt rodnande hustaken i Chancery Lane, då den skramlande droskan väckte upp ekona därstädes, och en liten rödögd judepojke, vars hår hade en lika grann färg som den rosiga morgonhimlen, släppte sällskapet in i huset, och Rawdon välkomnades i rummen i bottenvåningen av mr Moss, sin reskamrat och värd, som helt glatt och muntert frågade honom, om han icke skulle vilja ha ett glas av någonting varmt efter resan.
Översten var icke så nedslagen, som somliga dödliga skulle ha varit, vilka, sedan de lämnat ett palats och en huld maka, helt plötsligt funnit sig innestängda i ett bysättningshäkte, ty om sanningen måste utsägas, så hade han redan en eller par gånger förut varit en gäst i mr Moss' etablissemang. Vi ha icke ansett nödigt att under det föregående loppet av denna berättelse nämna dylika små triviala husliga tilldragelser, men läsaren kan vara övertygad om att de lätteligen kunna inträffa i en persons liv, som lever på ingenting om året.
Vid sitt första besök hos mr Moss hade översten, som då var ungkarl, blivit befriad genom sin tants frikostighet, vid det andra olycksfallet hade lilla Becky med största livlighet och nit lånat en summa av lord Southdown och hade förmått sin mans fordringsägare (samme person som försåg henne med schalar, sammetsnattrockar, spetsnäsdukar, små nipper etc. etc.) att taga en del av summan kontant och Rawdons revers för återstoden, och på detta
