VÄRLDSMARKNADEN
heder tjänat min kung och mitt land. Jag är inte skyldig någon människa ett enda öre, tvärtom lånade jag min gamla akademikamrat Jack Lazarus femtio pund, för vilka mina testamentsexekutorer inte skola hårt ansätta honom. Jag lämnar vardera av mina döttrar tiotusen pund i hemgift, jag testamenterar mitt silver och mina möbler och mitt hus jämte en vacker livränta åt min änka, och mitt lantgods, förutom pengar i fonderna samt min vinkällare, lämnar jag åt min son. Jag har testamenterat tjugu pund om året åt min betjänt, och jag trotsar envar att kunna säga någonting emot min karaktär. Eller antag å andra sidan att er svan sjunger en helt olika klagosång och att ni säger: — Jag är en fattig, olycklig och i mina förhoppningar sviken gammal stackare, och mitt liv har varit ytterligt förfelat. Jag har inte varit begåvad med varken huvud eller lycka och bekänner att jag gjort mig skyldig till hundratals fel och misstag. Jag bekänner att jag mången gång försummat min plikt. Jag kan inte betala vad jag är skyldig. På min dödsbädd ligger jag ytterligt hjälplös och förkrossad och beder om förlåtelse för min svaghet och kastar mig med djup och innerlig ånger ned för den gudomliga barmhärtighetens fötter. Vilketdera av dessa båda tal tror ni väl vara det bästa avskedet härifrån? Gamle Sedley höll det senare, och i denna ödmjuka sinnesstämning och medan han höll sin dotters hand sluten i sina, veko liv och felslagna förhoppningar och fåfänglighet bort ifrån honom.
— Du kan nu se vad flit och talang och kloka spekulationer och allt det där kunna uträtta, sade gamle Osborne till George. Se på mig och min affärsställning och se sedan på din fattige morfar Sedley och hans ruin. Och likväl var han för tjugu år sedan en bättre karl än jag — ja, väl sina tiotusen punds bättre karl än jag.
Utom dessa personer och mr Clapps familj, som kom över från Brompton för att avlägga ett sorgebesök, frågade ingen levande själ efter gamle John Sedley eller ens mindes att en sådan person funnits till.
Då gamle Osborne först hörde av sin vän general
