VÄRLDSMARKNADEN
annat än respektabelt liv blev allt mer och mer påtaglig, och hon blev inom kort en riktig lösdriverska och sällskapade med folk, för vilka håret skulle ha rest sig på ert huvud, om ni mött dem.
Det finns icke någon mera framstående stad i Europa, utan att den har sin lilla koloni av engelskt slödder — unga eller gamla herrar, som ofta äro av god familj, ehuru denna icke vill kännas vid dem, flitiga kunder på biljarder och källare och beskyddare av utländska kappränningar och spelbord. De befolka bysättningshäktena — de dricka och skvadronera — de gräla och slåss — de rymma sin väg utan att betala — de duellera med franska och tyska officerare — de lura mr Grön på ekarté — de skaffa sig pengar och fara till Baden-Baden i eleganta britzkor — de pröva sitt ofelbara sätt att vinna vid ruletten och stå och hänga omkring borden med tomma fickor och föra en okänd tillvaro, till dess de kunna lura någon procentare på en värdelös revers eller hitta på någon ny mr Grön, som de kunna kugga på spel. De växlingar mellan elegans och fattigdom, som dessa människor undergå, äro verkligen högst egendomliga att skåda. Deras liv måste vara ett liv av stark själsspänning. Vi måste tyvärr bekänna att Becky överlämnade sig åt detta liv och det utan alltför stor misslynthet. Hon for omkring från den ena staden till den andra i sällskap med dessa i alla avseenden lösa personer. Mrs Rawdon var känd vid vartenda spelbord i Tyskland. Hon och madame de Cruchecassé hushållade tillsammans i Florens. Det påstås att hon fick befallning att lämna München, och min vän mr Frederick Pigeon bedyrar att det var i hennes hus i Lausanne som han blev trakterad med någon konstig rusdryck vid supén och förlorade åttahundra pund åt major Loder och den välborne mr Deuceace. Vi måste naturligtvis meddela ett och annat om Beckys historia, men ju mindre vi tala om denna del därav, desto bättre.
Det påstås att mrs Crawley, då hon var riktigt i knipan, gav konserter och musiklektioner här och där. Det var
