Den här sidan har korrekturlästs
WILLIAM M. THACKERAY
Han stod och betraktade scenen med livligt intresse, men Amalia sprang med öppna armar fram mot Rebecka och förlät henne i samma ögonblick och slöt henne i sin famn och kysste henne av allt sitt hjärta. Arma, eländiga varelse, när hade väl dina läppar förr smakat så rena kyssar?
398
