junkare blefvo på detta sätt lediga, men alla icke på annat håll upptagna subalternofficerare och sergeanter togos i anspråk liksom allt volontärbefäl och ett par tiotal indelta. Befälet öfver skolan fördes af en regementsofficer med en regementsadjutant såsom biträde.
Tidsfördelningen blef hela tiden oförändrad, så att åtta veckor, ungefär till midsommar, användes till den första, åt den enskilda utbildningen anslagna perioden, fem veckor till den andra, som upptogs af skolskjutning och plutonsutbildning, samt tre veckor till den tredje, för öfningar i kompani och fältskjutningar afsedda. Vanligen sträckte sig dock skjutkursen öfver den första af dessa tre veckor.
Regementsöfningarna, hvilka sammanföllo med september månad, fingo nu äfven en annan prägel. Huru de gestaltade sig 1903, när en skvadron af lifregementets dragoner deltog i dem, är omtaladt i regementshistorien, sid. 395. År 1904 deltog regementet i V. och VI. arméfördelningarnas fälttjänstöfningar i Helsingland och 1906 i V. arméfördelningens tredagars-öfningar vid Smedjebacken. År 1907, då regementsöfningarna på grund af den sena — och delvis omöjliga — skörden framflyttades omkring två veckor, utförde regementet särskilda fälttjänstöfningar under sju dagar i oktober under regn och i smuts och var därvid tilldeladt ett halft batteri ur Upplands artilleriregemente.
Året 1905 blef i sitt slag enastående.
Såsom vi minnas, förklarade norska stortinget den 7 juni nämnda år konung Oscar afsatt och unionen med Sverige upphäfd. Konungen inlade häremot sin protest och sammankallade en urtima riksdag, men någon vidare följd af åtgärden märktes icke. Midsommardagen på morgonen mottog regementschefen emellertid en föregående dag utgifven generalorder, hvari anbefalldes, att »fälttjänstöfningar skola äfven under innevarande års beväringsrekrytskola vid Kungl. Värmlands regemente utföras under de tider och med de styrkor, som vederbörande arméfördelningschef äger bestämma». Såsom enhvar kunde se, gällde dessa fälttjänstöfningar bevakning af järnvägarnas konstbyggnader från Kil till Åmot och från Kil till Seffle, där Bohusläns regemente vidtog. Som fördelningschefen vistades vid badort, fick regementschefen på eget ansvar vidtaga erforderliga anordningar, och tidigt den 25, som var en söndag, begaf sig en del af beväringsskolan i väg till sina nya öfningsområden. För att skjutöfningarna icke skulle åsidosättas, skedde aflösning af den utevarande styrkan hvarje vecka. Beväringsrekrytskolan, som skulle varit slut den 19 augusti, förlängdes till den 9 september, och den 30 augusti började regementsöfningarna enligt förut gifna bestämmelser.
Järnvägsbevakningen fortsattes, och förutom härtill afsedda afdelningar utsändes tid efter annan afdelningar af olika storlek till olika orter vid eller nära intill vägen från Charlottenberg, där den största
