Fock, Gideon, till Fockenhoff i Estland.
Född 1668. Fadern: öfversten och kommendanten på Nöteborg Mårthen Fock; modern: Anna Dorothea Bock. Gift med friherrinnan Gertrud Rehbinder.
Soldat vid öfverste Rembert von Funckens reg. 1684 och befordrades där till underofficer, fänrik 23 aug. 1687. Bevistade 1689—90 kriget i Holland, hvarefter han befordrades till kapten och chef för- Kristinehamns komp. 27 aug. 1694, major 22 juni 1701, öfverstelöjtnant vid Vesterbottens reg. 16 dec. 1702, kommendant i Posen aug. 1706, öfverste vid Hälsinge reg. 1709. Generallöjtnant 25 april 1722.
Var med vid Narva, Fraustadt, där han blef sårad, Holofzin och Poltava, där han blef fången och bortförd till Woskresenski. Hemkom ur fångenskapen 1722. — Död 23 sept. 1723.
404. Sperling, Caspar Otto, grefve till Sperlingsholm samt Händelsö och Lindö vid Norrköping.
Född 1664. Fadern: guvernören i Gästrikland, Hälsingland, Ångermanland, Jämtland och Lappmarken Göran Sperling; modern: frih:nan Ingeborg Lilliehöök af Fårdala. Gift 8 dec. 1695 med frih:nan Carin Horn af Marienburg.
Löjtnant vid Mauritz Wellingks reg., kapten vid N. o. V. reg. och chef för Elfdals komp. 7 maj 1695—mars 1696, då han blef major vid Skaraborgs reg.
Deltog jan. 1703 i öfverrumplingen af slottet Sokal i Lithauen och var 1708 med vid Malatitze. — Stupade 7 jan. 1709 vid stormningen af Wiprek.
405. Ahlefelt, Johan, till Bryne.
Fadern: Gregorius Ahl, adl. Ahlefeldt; modern: Anna Swinhufvud i Västergötland. Gift 1. gången med Helena Catharina Dreffensköld, 2. gången 1711 med Brita Margaretha Drakenberg, 3. gången 1718 med Christina Kafle.
Har lämnat nedanstående »förteckning på mina giorde krigstienster: Anno 1678 blef iag antagen till förare vid öfverste Mentzers batalion. 1679 då freden slötz, blef bemälte batalion reducerader, då iag straxt begaff migh under Hans Maij:stz liffguardie, 1680 bleff iag feltvebl under öfverste Modeus reg., 1683 bleff iagh fändrik vidh samma reg., men som iagh ville migh widare till Hans Kongl. Maij:stz tienst och fäderneslandet capabel giöra, söckte iagh affsked och begaff migh till Håland under dåwarande printz von Oraniens gardie, der iagh tiente till 1686, då iagh begaff migh åter hem till Swerge och bleff 1688 underjägmästare på Dahl, hvilken tienst iag förwaltade till 1695, då iagh med Hans Kongl. Maij:stz folmakt åter[1] bleff fändrik with Närkie och Vermlandz regemente. 1699 (30 jan.) bleff iagh lieutenant vid samma regemente, 1701 af den 8 febr. bleff iagh med Hans Kongl. Maj:stz fulmakt aff Lais i Estlandh till capitain wid samma regemente förordnat, bewistade samma år desauten vid Rijga och Dünnaströmmen, och sedan warit med wijdh Clitskou eller Pinso och Torenska belägringen 1704 fången widh Warshau, men ransonerade 1705 och i Litauen widh Mescowitz den 31 aug. 1708 bleff iagh illa bleserat, och warit med hella det pålska kriget och widh partin och andra förefallande tillfällen, warit medh allt intill det poultaviska slaget, därest iagh icke allenast bleff fången, aldeles utklädd på bara lifvet under sielfva elden utom så medfaren at iagh tillika med 250 man bleff lösgifven och till Sverge förda, men allenast. 75 man kommo med lifvet till Wijborg; de andra creperade alla under wägen; kom iagh alltzå 1709 i Des:ber till Stockholm, då iagh straxt bleff major widh sama regemente och sedan med Hans Kongl. Maij:ts utur Turkiet fulmakt på öfverstelieutenants bestälningen här widh almoge försedt, och 1717 d. 18 Januari bleff iagh medh Hans Kongl. Maij:stz fulmakt till öfverste här widh almogen allernådigst förordnadt och sålunda tient
- ↑ Fänriksfullmakten är daterad 20 juli 1695, men han förekommer icke förut i reg:tets papper.
