Sida:Våra vänner från i fjol del 1 1919.djvu/51

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
45
VÅRA VÄNNER FRÅN I FJOL

men fattigdom har också sin ljusa sida och en av dess bästa fördelar är den verkliga tillfredsställelse, som man känner efter ett träget arbete med sina händer eller huvud, och nödens ingivelser ha vi att tacka för hälften av alla de goda och nyttiga uppfinningar, som göras i världen. Hanna lärde känna denna tillfredsställelse och upphörde att avundas rikare flickor, i medvetandet av, att hon nu kunde underhålla sig själv och inte behövde bedja någon om ett enda öre.

Hennes böcker väckte intet vidare uppseende, men gingo mycket i handeln, och uppmuntrad härav gjorde hon upp en djärv plan för att vinna ära och förmögenhet. För fjärde gången hade hon skrivit av sin roman och läst den för sina förtrogna vänner och med fruktan och darrning skickat den till tre förläggare; slutligen fick hon löfte att få den förlagd, men på villkor, att hon ville förkorta den en tredjedel och utesluta de delar, hon tyckte mest om.

— Nu måste jag antingen lägga den tillbaka i mitt tennkök för att multna eller förlägga den själv, såvida jag inte vill stycka sönder den för att behaga bokhandlarna och få den så fördelaktigt såld som möjligt. Ryktbarhet är nog en bra sak att äga hemma, men kontanter äro mycket fördelaktigare, och därför vill jag ställa till ett möte, där denna viktiga fråga avhandlas, sade Hanna i det hon sammankallade familjerådet.

— Förstör inte din bok, min flicka; ty det finns mer i den, än du anar, och idén är väl utförd, låt den ligga och mogna, var faderns råd; och han talade av erfarenhet, ty i trettio år hade han väntat på att hans frukt skulle mogna och hade aldrig skyndat med att plocka den, icke ens nu, då den var söt och mogen.

— Jag tycker det skulle vara bättre för Hanna att göra försöket än att vänta, sade mrs March. Kritiken är den bästa prövosten för sådana arbeten, ty den visar henne både fel och förtjänster, som hon förut icke haft någon aning om, och hjälper henne att göra sin sak bättre nästa gång. Vi äro alltför partiska, men främmande per-