Sida:Våra vänner från i fjol del 2 1919.djvu/156

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
314
LOUISA M. ALCOTT

ingenting kan vara naturligare och mera passande för min professor än att öppna en skola, och lika naturligt är det väl, att jag föredrar att bo på min egen egendom.

Hon sätter redan på sig en viss air, sade Laurie, som ansåg hela saken som ett lyckat skämt. Men får jag fråga, huru du ämnar uppehålla inrättningen? Om alla elever äro små trasvargar, fruktar jag, att skörden, i världslig mening, icke blir särdeles givande, mrs Bhaer.

— Se så, kom nu inte med någon kalldusch, Teddy. Jag skall naturligtvis ha förmögna elever också, kanske att vi endast börja med sådana och sedan vi kommit oss i gång, taga en eller två fattiga pojkar för vårt nöjes skull. Rikemans barn behöva ofta tillsyn och omvårdnad likaväl som de fattigas. Jag har sett små olyckliga varelser helt och hållet överlämnade åt tjänare, och tröga barn drivas framåt så, att det varit en verklig grymhet. Somliga bli elaka genom oriktig behandling eller vårdslöshet, andra äro olyckliga nog att i sin späda ålder förlora sina mödrar. Dessutom måste de allra bästa gå igenom sina slyngelår, och vid den tiden är det just som de mest behöva överseende och godhet. Folk skrattar åt dem, knuffar undan dem och försöker att hålla dem ur vägen, och vilja, att de med ens skola förvandla sig från söta barn till förträffliga unga människor. De små arma varelserna beklaga sig icke mycket, men de lida av det. Till en del har jag själv genomgått detsamma och känner det fullkomligt. Jag har ett varmt intresse för sådana unga björnar och tycker om att visa dem, att jag upptäcker det varma, ärliga, välmenta gosshjärtat, trots de tafatta armarna och benen och de förvrängda huvudena. Jag har ju dessutom erfarenhet, ty har jag inte uppfostrat en gosse så, att han blivit sin familjs stolthet och heder.

— Det skall jag intyga, att du försökt att göra, sade Laurie med en tacksam blick.

— Jag har lyckats långt över förväntan, ty du har blivit en stadig, förståndig affärsman, som gör ofantligt mycket gott och samlar åt dig de fattigas välsignelser i stället för pengar. Men du är icke endast affärsman, du tycker