Sida:Valda dikter (tredje upplagan).djvu/207

Den här sidan har korrekturlästs
— 206 —

Och dagen blir glad, och qvällen blir skön,
Ty jag är en nordisk flicka.

Och sedan så har :,:
Jag också en vän så duktig och rar;
Hans hjerta jag har :,:
Och jag är en nordisk flicka.
Ja, när det blir vår, han hemtar sin brud,
Och bröllopet står vid flöjternas ljud,
Och sjelf väfver jag hans brudgummeskrud,
Ty jag är en nordisk flicka.

1862.