Den här sidan har korrekturlästs
Var tröst, mitt hjerta, du skall ej dö!
Allt mer och mer det med våren lider;
Snart skall du glömma båd’ köld och snö
För blida midsommartider.
O, ljufva sommar, o, hjertats vår,
Från slagregn fri och från qvalm och åska.
Haf tack! Jag torkar mitt ögas tår
Och håller gladligen påska.
Han är uppstånden, den hjelte god,
Den vårens furste förutan like.
Var tröst, min ande, och haf godt mod!
Du lefva skall i hans rike.
2.
I kyrkan.
De tempelportar vida
Slås upp vid klockornas manande ljud,
Och menskoskaror skrida
Till templet att prisa sin Gud.
