Sida:Valda dikter (tredje upplagan).djvu/74

Den här sidan har korrekturlästs
— 73 —

     Bäcken, din vän, begär det:
      han slipper dö. — —
          Men hvad är det?
          Nedåt bär det.
Hjelpe mig himlen! — Det faller snö.

          Sol, hvar är du? — Ve,
          Hon har slocknat! — Se,
     Klarare stjernan lyser:
     Köldens förebud!
          O, jag ryser. —
          Böljan fryser
Snart skall jag svepas i dödens skrud.

          Klara sol, vänd om!
          O, jag dåre, som
     Glömde att tacksam blifva! —
     Angrens suck dock hör:
          Smält min drifva,
          Ater lifva
Stelnade vågorna! — — — Sol, jag dör.

1861.
Björck, valda dikter. 4