Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
170
VALLFART OCH VANDRINGSÅR
»Min fru, med min gunst begåvar
jag mer än en, som jag ser på min färd;
men den, blott den är välsignelse värd,
som håller det goda han lovar.»
Då svarade Döden, som redan höll
på låset: »Min vän, har du rätt,
då komma vi båda på ett.»
Så gick hon bort genom snön som föll.
