Sida:Vallmoknoppar, plockade på Steppen, af Beppo.djvu/111

Den här sidan har korrekturlästs
99


Örlogsmannen.




Hu! jag vämjes vid att tvina
Mer på ”Holmen” på de skrina,
 Stela stalperna,
Tråna bort i trädens skugga,
Stå fastnaglad der — och hugga
 Vid brobänkarna.

Annat är, när nordan hvisslar
I hvar tågstump, så det gnisslar
 Uti taljorna,
Alla klutar sitta spända
Herrligt utaf medvind ända
 Opp i topparna.
 
Fröjden svallar i det unga
Sjömansblodet, att få gunga
 Högt i märsarna,
Surra fast sig vid de läckra
Rårna, famna om de smäckra
 Fina stängerna.

Hvad det smakar att få sticka
Ut i sjön — och hafsluft dricka
 Friskt ur böljorna,
Skölja spånorna i fraggan,