Månget högdjur föll, — kanonen
Skiljer inte till personen —
Kött är kött! hvem par hazard
Står i vägen, mister smaken;
Ho det är, gör ej till saken,
Åsna eller Leopard.
Vackra Egyptien, flicktjufven,
Eckmuhls favorit, blef klufven,
Som en ostra, midt i tu;
Jag från Vagram — drick! jag spiller
Hälften i mitt pipskägg! — piller
Har i tarmarna ännu!
Nous allons, — Adieu, min sköna!
Pengar! — Oh, ma belle! Gud löna
Mig! hvar tredje gång, — ej mer
Jag betalar — vid Sanct Brita!
En kontant — och två på krita:
Så är alltid knektmanér.
Ha! du tiger, som en hummer!
Får mitt regementes nummer
Ej credit, — min hämnd blir stygg,
Slutliquiden noll in summa
Och min skuld afqvittad, gumma!
Med min krycka på din rygg.
Jag, en isbjörn från Archangel,
Friar till dig, ditt benrangel!
Gift dig! fick jag min figur
In i skrubben till dig smuggla,
En markatta och en uggla
Byggde bo i samma bur.
Sida:Vallmoknoppar, plockade på Steppen, af Beppo.djvu/149
Den här sidan har korrekturlästs
137
