Snabb, som min inbillnings drömmar,
När det går med slappa tömmar
Hvinande kring rymderna,
Omkring flyglarna han ilar
Till oss, blicken på oss hvilar,
Som en blixt från skyarna!
Tyst! se opp! gif akt, Dæmoner!
Halt med stojet! still, Ladroner!
L'Empereur vient — voila!
Basta! skyllren så, att jorden
Darrar vid Commandoorden:
Présentéz les armes, soldats!
Lefve kejsarn! han, som stakat
Segerbanan ut — och skakat
På de gamla thronerna!
Han, den store, underbare!
Vive la guerre et la glôire!
L’Empereur! victoria!
Ha’n J sofvit sött? Eliter!
Ah! comme auges? comment? Banditer!
Mes enfans perdûs! helas!
J sen ut, som svultna gamar
Eller vargar, hvilkas ramar
Magrat under vintrarna.
O, madre di Dio! döden
Bränner het, som afgrundsglöden
Ur de svarta ögona!
Feberröd på er är färgen,
Som på sol’n, när bakom bergen
Den går ned i böljorna.
Sida:Vallmoknoppar, plockade på Steppen, af Beppo.djvu/165
Den här sidan har korrekturlästs
153
