Den här sidan har korrekturlästs
157
Piraten.
Ingen oro, ingen smärta
Än mig tärt; mitt fria hjerta,
Friskt i alla fibrerna,
Ej af fruktan mins en känning;
Lifvet kokar, som en bränning,
I de fulla ådrorna.
Från min barndom re’n jag flaggan
Älskat, bums jag kröp ur vaggan
Oppför fallrepstrapporna;
Blodet rann som eld i kroppen,
När jag klängde opp till toppen,
Sjungande i vanterna.
Modig var jag, som en Panther;
Blixtrande, som diamanter,
I mig glänste ögona.
Satan var mitt namn på skeppet;
Som en björn om sabelgreppet
Höll jag fast med ramarna.
Men att lyda snart mig lusten
Brast; ett brott dref mig till kusten,
Der bland otillgängliga
14
