95
lösören, bobiner ("vinner") och spinnrockar m. m. m. m. Intet af allt detta förmådde dock rubba min aptit. Luften var för öfrigt rätt sval och sund häruppe, och stora "torkflugor" surrade gladt kring den dinerades öron — en lämplig taffelmusik på detta rum.
En middag på ett af dessa fattiga ställen blir kanske ofta lika dyr, som en måltid på ett af städernas hoteller; ty der armodet genom så många trasor tittar fram, behöfvas ej få tolfskillingssedlar att hölja bristerna med. I Timbonäs tycktes verkligen stor fattigdom råda. Man nyttjade der oftast nödbröd. Som det tycktes, var lurendrejeri här ett hufvudsakligt näringsfång. Jag afgick från stället, åtföljd af en ung fältjägare, som öfver trassliga vindfällen förde mig in på en ny anlaggd väg, en väg så ny, att man här och der ännu arbetade på densamma. När denna blir fullfärdig, kan man skäligen beqvämt åka ända till Norrska gränsen.
Här uppnåddes snart en liten sjö, Lille-Tvellen, der jag vid stranden såg ett slags sämre farkoster, kallade "mönnpråmar”. Dessa voro rätt och slätt hopfogade af ett par urholkade stockar och roddes med en enda spadlik åra. Något längre bort kom Store-Tvellen — och mellan båda sjöarne svängde sig nu vägen hastigt fram öfver en bro — och derefter tätt utmed Store-Tveliens södra strand. Till venster sågs här en vacker, grön höjd, och åt höger låg den täcka sjön, krusad af en lätt vind. I sin mönnpråm gungade der en fiskargosse mellan hvita "sjörosor". För öfrigt var här alldeles folktomt och tyst på alla håll. Sådant var inträder i det beryktade Jösse härad och Bogens Finnskog.
