109
också vackert fram deremellan. Denna intagande nejd var Lekvattnets Finnbygd.
Sedan jag behörigen hvilat ut efter denna dags färd, den jag för mycket godt ej velat göra om igen, begaf jag mig följande morgon i god tid ut på forskningar i trakten. Promenaden gick först öster om elfven, (samma Rottna-elf, som genom Gräsmark och Sunne strömmar ut i Fryken,) och större delen af förmiddagen upptogs af besök i de gårdar, som här passerades. Mycket var der ej att inhemta; men dock något, nemligen om de nuvarande innevånarnes förfäder.
Det första hemman som, enligt dessa sägner, i Lekvattnet blef bygdt, var Lukanen, troligen så kalladt efter Finnen Leukoinen, som här först slog sig ned. Man talar om att flera utvandrare samtidigt med honom anländt till orten, men att de alla hitkommit ”gående norrifrån kring en hafsvik — en färd af 300 mil” Dessa emigranter medförde äfven en prest, hvilken sedermera här bodde och dog å Käckstorps egor. Ett stenrös efter hans bostad visas än i dag, 1/8 mil nordost ifrån kyrkan, vid den så kallade ”Prestbäcken”.
Vid hvad tid den första kolonisten slagit sig ned i socknen kan ej bestämdt uppgifvas, men troligt är att det inträffat allrasist under sednare hälften af 1600:talet. En temligen god ledning kan i detta fall fås af efterföljande slägtregister, som blifvit uppsatt efter flera af de äldres sammanstämmande uppgifter. Enligt detta var Mihko Kähköile den förste som byggde i Käckstorp. Från honom härstammade i rätt nedstigande led:
Per Mickelson.
Erik Persson,
(omkring 80 år gammal).
Jan Ersson,
(f. 1747, † 1824, fader till 12 barn).
Erik Jansson,
(N. v. åbo i Mellan-Käckstorp, f. 1793),
