Sida:Vandring i Wermlands elfdal 1852.djvu/138

Den här sidan har korrekturlästs

126

nejderna, ty sedan ett par säterbodar här passerats, fanns det på hela 5 fjerdingsvägen ej en bostad. Idel skog och myra med dalar och höjder utan uppehåll. Och det enda sällskap som härunder bestods, var en tråkig och virrig skjutspojke, hvilken vanligen svarade både ja och nej till en och samma fråga. Hade han ej något af dessa beqväma svareord till hands, så blef det merändels i stället ett ”na?” eller ”nassan?”