144
förelse mellan denna och, så väl öfriga svenska dialekter, som ock hvad i norska folkspråket kunnat ha något slägttycke dermed; men då pålitliga uppgifter om sistnämnde språk ej förr än i sista stund varit att inhemta, har denna plan blifvit frångången, så att till och med redan förut upptagne norska ord nu blifvit utstrukne.
Der något ord är beslägtadt med Isländskan har sådant blifvit främst inom parentheserna uppgifvet efter abreviationen Isl. Öfrige namnförkortningar äro:
- Dl. = Dalspråket.
- Fsk. = Finnskogens dialekt.
- Gtl. = Gottländska.
- Hls. = Helsinglandmålet.
- Jmt. = Jemtländska.
- Nr. = Nerikska.
- Sk. = Skånska.
- Sm. = Småländska.
- Vg. och Ög. = Vest- och Östgötska.
- Ång. = Ångermanländska.
När det Wermländska ordet förekommer oförändradt i ett annat landskap, antydes detta förhållande genom ett = inom parenthesen och näst efter det landskaps signatur, der likheten finnes.
I en af de anmärkningar, som i det föregående blifvit
gjorda rörande Wermlandsspråket, har å sid. 8, 5 och 6
raderne nedifrån, influtit en omening, hvilken här må rättas.
Der står neml. “det ĕ, hvilket här och der finnes inskjutet
före i st. för vissa ords slutkonsonanter”; men detta bör
vara: "det ĕ, hvilket, i ersättning för en bortkastad
vokaländelse, finnes inskjutet näst framför vissa ords
slutkonsonanter.”
