Sida:Vandring i Wermlands elfdal 1852.djvu/160

Den här sidan har korrekturlästs

146

Brynjebär (Jmt. Bränbär) = hallon.
Bromsguĕss e. Brömsqvarn = bromsgunga, hvarom vidare se s. 9.
Brå (Isl. Bratt, adv., Gtl. Brat) = kort, hetsig, hastig.
Brö’mosse = Islandsmossa.
Bröstduk = väst, se s. 47.
Bygg (Isl. Bygg) = korn; deraf Byggbrö’.
Byje = laga. Ex. “Ta’ å’ byj denna tröja at mej; dä’ ska’ vaěr tre bötter (lappar) på’o’!”
Bändler = bärarställning (i Jösse H.) af samma slag, som i Nysocken kallas kass e. bärkass.
Böta (Isl. Bot = lapp) = laga; deraf Bötter (äfven i Sm. brukl.)
Dagsätt (Isl. Dagsetr, Dl. =, Ög. Dagsättning) = skymning, (då dagen sätter sig till hvila?) — The sun is setting (solen går ned) heter det i England.
Dam (Isl. Dampi = rök, dunst) = dimma.
Denne, om detta pron. se s. 48.
Dragsäng, se s. 127.
Dråsebrö’, se s. 112.
Dräng = medhjelpare, biträde. Ex. “Landtmäterns dräng” = Landtmätare-eleven e. Auskultanten; “Drängen hos Fogden” = Uppbördsskrifvaren, o. s. v.
Dä’ dräger ingan ’tå’” det kan komma på ett ut; se vidare s. 49.
Dämpel = fjerding, kagge (i Elfdalen).
Dögergo’ = god för dagen, ombytlig, äfven istadig.
Dörrgåta, se Gåta.
En je, se je.
Fahl e. Fähl = spår, t. ex. “Folkefahl”.
Fara illa = få missfall.
Farli’heta = illamående, särdeles sådant, som man på något öfvernaturligt sätt tror sig hafva iråkat; se s. 92.
Faseri = spökeri.