Den här sidan har korrekturlästs
147
- Feg (Isl. feigr, Ög. =) nära döden.
- Fin = hygglig, human.
- Fische (äfven Fesche) = fiska; deraf Fischedon = fiskredskap.
- Fjä’rann (Sm. Fjäderhane) = tjäder.
- Fjöl (Isl. Fiöl) = bräde.
- Flepe (Isl. Fleipra = sladdra, Ög. o. Sm. Fläpa) = begabba. I Ångerm. har flepa en motsatt betydelse: ej kunna tala för sig och på Gtl. är Fläipä = lipa.
- Flep = begabberi och Fleptuter = en ovettig person; det sedn. förmodl. af flepa och tut, hv. i Vesternorrl. län betyder mun och under samma benämn, troligen äfven förekommer i Wermland.
- Flätta = band e. snöre på en kjol; se s. 46.
- Fogde = Uppbördsskrifvare.
- Forskæll (Gtl. Förskēl) = skillnad.
- Frå (Sm. Frae) =fradga; deraf fråost, se vidare s. 121.
- Frökorn = utsädesspannmål.
- Fuggus = Fähus.
- Fäll’ e. föll' (Ög. fälle, fuller, Vg. la) = väl, visserligen.
- Färster (Dl. Fäslär) = band.
- Förtjust = förskräckt.
- Gannes (Isl. Gan = trolldom) = sönder, förbi, förderfvad.
- Gaschgåhl = gärdesgård.
- Ghlasaan, glasane (Jmt. och Hels. Ghlase) = fönstret.
- Ghlavarsam (Jmt. Glavär) = glad, treflig.
- Ghlåmme (Hls. ghlåma, Jmt. ghlåm) = med förvåning betrakta något, stå och gapa. Ex. “Hva’ står du der å’ glåmmer ätter?”
- Gohlf = lass. Ex. “Ett golf hö” = ett vinterlass hö.
- Greer, grejer = saker, redskap, omständigheter; stundom äfven reda. Ex. “Jä’ har inga grejer på dä’.” Under sistn. betyd. förekommer i Ångerm. Grea.
- Grufva (i Ång. stället i spiseln, der askan ligger, i Sm.
