Sida:Vandring i Wermlands elfdal 1852.djvu/43

Den här sidan har korrekturlästs

35

bols prestgård, likasom Ny socken i allmänhet, en viss anstrykning af dysterhet, ett något — man vet ej rätt hvad — som tynger och nedtrycker själen. Man finner det qvaft mellan de trånga bergen, och om man nyss i mer upphöjda och luftiga bygder kännt sig lyftad till glädje och, fröjdefull, uppstämt en sång, så blir man deremot nere i den djupa dalen alldeles förstummad.

Först närmare kyrkan, som ligger ¼ mil norr om prestgården, blir trakten mer öppen.

Ny kyrka är en temligen rymlig trädbyggnad och förvarar åtskilliga saker, som äro anmärkningsvärda nog.

Altartaflan, af år 1767, har tvenne afdelningar, den nedra föreställande Christus på korset, den öfra, med större omsorg utarbetad, Christi himmelsfärd. Utikring englar med basuner. Det hela vackert.

Öfver predikstolen synes Maria med barnet.

Bland äldre saker märke vi först en stor dopfunt af tälgsten samt tvenne illa medfarna altarskåp. Det ena af dessa har på grön, snedrutig botten en plumt tillskuren Christus på korset; — det andra, också ett snidverk, framställer Christi nedtagande af korset, med krigsknektar på högra sidan samt gråtande qvinnor och män på den venstra. Flera ansigten äro särdeles väl skurna. Spår efter förgyllning samt blå, röda och gröna färger ser man än; sjelfva taflans grund af silfver är helt grå. Dörrarne till detta altarskåp hafva hvar sin qvinnofigur.

Sist bland kyrkans märkvärdigheter må anföras en i träd skuren helgonbild, St. Olof i sittande ställning och med krona på hufvudet. Hvad utseende detta beläte ursprungligen haft är svårt att upptäcka, emedan det i sednare tider blifvit hvitstruket.

Här sluta vi besöket i kyrkan och se i stället efter hvad der i grannskapet kan finnas för anmärkningsvärdt. Åt prestgården till och helt nära Stöllet visar man oss då, tätt