58
andra vid ett hörn af bordet och äta begge af samma tallrik. — Brudtärnorna sitta alla vid särskildt bord, men få der ej äta på tallrikar, utan begagna som sådane de oformligt stora brödkakorna, fyrdubbelt hopvikna.
Fordom var vid Dalbybröllop den goda sed öflig, att när i den stora högtidsstugan, der allt måste gå hyggligt till, någon gäst blef rusig, förflyttades han straxt på fogligt vis till en annan stuga, der endast druckna hade sin plats, med särskild traktering och spelman.
Vi anföra ännu några plägseder. Man brukar här, som i den fina verlden, barnsängsvisiter, men med den skillnad, att i Dalby föra de besökande alltid gryngröt med sig som present åt den sjuka.
Vid begrafningar följa blott de närmast bekanta med till sorgehuset. De andra undfägnas i sockenstugan med kall mat och bränvin. De, som äro hembjudna, vinna ej stort på detta företräde; emedan de alltid måste ha “förning” med sig. Sådan brukas här vid de flesta kalaser.
Vill du eljest veta, hvad man här i ett gladt lag roar sig med, så kan jag nämna, att förströelserna oftast äro desamma, som man på andra orter har, således förnämligast dans och lekar. En af de sednare[1] må här beskrifvas.
Två personer ställa sig emot hvarandra, knyta händerna tillsammans och höja dem uppåt, att det hela bildar likasom en hvälfd port. Derefter går det öfriga sällskapet, en efter annan, fram under de höjda armarne, och sjunger:
“Syster sade till syster så:
Och, kära hjertans syster,
Gör hvad dig nu lyster;
Men inte får du nu slippa fram
Förrän du säger din fästeman
— Hvad heter han? —”
Nu måste den kärastes namn högt utsägas; i annat
- ↑ Samma lek lärer förekomma i Jösse härad.
