Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/173

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

“Och kanske är där ingenting alls ...“ sade han och såg nyfiket på henne.

“Hur skulle det kunna vara det?“ utbrast hon med öfvertygelse. “Visst är det något!“

Han beslöt att icke störa henne – hon